Vad är en bouppteckningsförrättning?
Bouppteckningsförrättningen är det formella tillfälle där dödsboets tillgångar och skulder gås igenom och dokumenteras. Det är vid förrättningen som bouppteckningen formellt upprättas. Enligt Ärvdabalken 20 kap. 1 § ska förrättningen hållas senast tre månader efter dödsfallet.
Vilka ska kallas till förrättningen?
Följande personer ska kallas till bouppteckningsförrättningen:
- Efterlevande make eller maka – oavsett om de är dödsbodelägare genom arvsrätt.
- Sambo – ska alltid kallas till förrättningen. Sambon är dock dödsbodelägare enbart om hen ärver enligt testamente eller begär bodelning enligt sambolagen.
- Arvingar – alla legala arvingar enligt arvsordningen.
- Universella testamentstagare – de som enligt testamente ska ärva hela eller en andel av kvarlåtenskapen.
- Efterarvingar – de som har rätt till efterarv (t.ex. barn som ska ärva efter den sist avlidne föräldern).
Viktigt: Alla dödsbodelägare behöver inte närvara vid förrättningen, men alla måste vara kallade. Den som inte kan närvara kan skicka fullmakt eller meddela att de avstår från att närvara.
Bouppgivaren
Bouppgivaren är den person som lämnar uppgifter om dödsboet. Det är oftast den som bäst känner till den avlidnes ekonomi – vanligtvis den efterlevande maken/makan, ett barn eller annan nära anhörig. Bouppgivaren:
- Redogör för alla tillgångar och skulder vid förrättningen.
- Försäkrar på heder och samvete att uppgifterna är korrekta.
- Ansvarar för att handlingar och uppgifter lämnas till förrättningsmännen.
Förrättningsmännen (gode män)
Minst två förrättningsmän ska utses. Förrättningsmännen har en viktig kontrollfunktion:
- De får inte själva vara dödsbodelägare (eller ombud för en dödsbodelägare).
- De ska vara trovärdiga och lämpliga att på ett opartiskt sätt kunna bedöma att förrättningen gått rätt till.
- De intygar skriftligen – genom sin underskrift, inte under ed – att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna värderats efter bästa förstånd (ÄB 20 kap. 6 §).
- De behöver inte vara jurister, men de ska kunna förstå och bedöma att tillgångar och skulder har redovisats och värderats rimligt.
Krav på oberoende och lämplighet: En förrättningsman får inte vara dödsbodelägare, ombud för en dödsbodelägare eller den som annars ansvarar för boet (t.ex. boutredningsman eller testamentsexekutor). Däremot är en släkting eller make/maka till en dödsbodelägare inte automatiskt diskvalificerad enligt Skatteverket – men välj någon som kan bedöma förrättningen opartiskt och trovärdigt.
Så genomförs förrättningen
En typisk bouppteckningsförrättning går till så här:
- Kontroll av närvaro: Förrättningsmännen bekräftar vilka som är närvarande och att alla har blivit kallade.
- Genomgång av dödsbodelägare: Alla dödsbodelägare och deras rätt till arv fastställs.
- Redovisning av tillgångar: Bouppgivaren redogör för alla tillgångar vid dödstillfället.
- Redovisning av skulder: Alla skulder listas, inklusive begravningskostnader.
- Frågor och kompletteringar: Dödsbodelägarna kan ställa frågor och påpeka om något saknas.
- Underskrift: Bouppgivaren och förrättningsmännen undertecknar bouppteckningen.
Var hålls förrättningen?
Förrättningen kan hållas var som helst – i bostaden, på en juristbyrå, eller till och med digitalt. Det viktiga är att alla dödsbodelägare har blivit kallade och att förrättningsmännen kan fullgöra sin uppgift.
Kallelsen
Kallelsen till förrättningen bör skickas ut i god tid, minst två veckor innan. Kallelsen ska innehålla:
- Datum, tid och plats för förrättningen.
- Uppgift om att det gäller en bouppteckningsförrättning efter [den avlidnes namn].
- Information om att den kallade kan skicka fullmakt om hen inte kan närvara.
Gör din bouppteckning digitalt
Bouppteckningsguiden hjälper dig steg för steg genom hela processen. Skapa konto och kom igång redan idag.