Vad är ett särkullbarn?
Ett särkullbarn är ett barn som den avlidne har från ett annat förhållande än det nuvarande äktenskapet. Särkullbarn har en starkare arvsrätt än gemensamma barn i den meningen att de har rätt att få ut sitt arv direkt.
Direktarvsrätt – den stora skillnaden
Den viktigaste skillnaden mellan särkullbarn och gemensamma barn är:
| Gemensamma barn | Särkullbarn |
|---|---|
| Väntar på arv tills den efterlevande maken/makan avlider (efterarv) | Har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död |
| Efterlevande ärver med fri förfoganderätt | Kan välja att avstå till förmån för den efterlevande |
Exempel: Anna och Björn är gifta. Björn har ett barn (Sara) från ett tidigare förhållande, och Anna och Björn har ett gemensamt barn (Erik). Om Björn avlider har Sara (särkullbarn) rätt att få ut sitt arv direkt, medan Erik (gemensamt barn) väntar tills Anna också har avlidit.
Laglotten
Särkullbarns laglott är hälften av arvslotten. Laglotten kan inte testamenteras bort. Om den avlidne har testamenterat bort mer än vad som är möjligt kan särkullbarnet jämka testamentet för att få ut sin laglott.
Arvslotten är den andel som barnet hade ärvt om det inte fanns något testamente. Laglotten är hälften av arvslotten.
Beräkningsexempel
Den avlidne har kvarlåtenskap på 1 000 000 kr och två barn (ett särkullbarn och ett gemensamt barn):
- Varje barns arvslott: 500 000 kr (hälften var).
- Varje barns laglott: 250 000 kr (hälften av arvslotten).
- Särkullbarnet har rätt att få ut minst sin laglott direkt.
Basbeloppsregeln – skydd för efterlevande
Trots särkullbarnets direktarvsrätt finns basbeloppsregeln som skyddar den efterlevande maken/makan. Regeln innebär att den efterlevande alltid har rätt att behålla egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp (2026: 4 × 59 200 kr = 236 800 kr), inklusive vad hen fått genom bodelning.
Viktigt: Basbeloppsregeln kan innebära att särkullbarnets arv skjuts upp helt eller delvis om dödsboet är litet. Särkullbarnet får då efterarvsrätt istället.
Motsvarande skydd för sambo
Basbeloppsregeln i ärvdabalken gäller enbart för gifta par och räknar då makens/makans samtliga tillgångar – egen egendom, andel genom bodelning och arv. Sambor har dock ett motsvarande, men mer begränsat, skydd genom sambolagen (18 § 2 st.), ibland kallad "lilla basbeloppsregeln".
Lilla basbeloppsregeln innebär att den efterlevande sambon vid bodelning har rätt att behålla samboegendom till ett värde av minst två prisbasbelopp (2026: 2 × 59 200 kr = 118 400 kr). Regeln gäller enbart samboegendom, det vill säga:
- Gemensam bostad som förvärvats för gemensamt bruk.
- Gemensamt bohag (möbler, hushållsartiklar m.m.) som förvärvats för gemensamt bruk.
Sambons övriga tillgångar – exempelvis sparpengar, bilar, aktier eller egendom som inte är samboegendom – omfattas inte av regeln och räknas inte in vid bedömningen. Det innebär att skyddet är betydligt snävare än basbeloppsregeln för gifta, som tar hänsyn till makens eller makans samtliga tillgångar oavsett typ.
Särkullbarn kan avstå
Ett särkullbarn kan frivilligt avstå från att ta ut arvet direkt till förmån för den efterlevande maken/makan. Särkullbarnet får då istället rätt till efterarv när den efterlevande avlider – precis som gemensamma barn.
Praktiska konsekvenser
- Särkullbarns arvsrätt kan göra arvskiftet mer komplicerat.
- Den efterlevande kan behöva sälja tillgångar (t.ex. bostad) för att kunna betala ut arvet.
- Det är viktigt att korrekt beräkna arvslotter och bodelning.
Gör din bouppteckning digitalt
Bouppteckningsguiden hjälper dig steg för steg genom hela processen. Skapa konto och kom igång redan idag.