Översikt: Bouppteckningsprocessen
Att göra en bouppteckning kan verka komplicerat, men processen följer en tydlig ordning. Här går vi igenom varje steg i detalj så att du vet exakt vad som behöver göras.
Steg 1: Direkt efter dödsfallet
Så snart ett dödsfall har inträffat behöver du börja samla information:
- Kontakta banken för att spärra konton och begära saldobesked per dödsdagen.
- Begär ett personbevis/dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Skatteverket skickar ofta detta automatiskt.
- Ta hand om eventuell post och viktig korrespondens.
- Undersök om det finns ett testamente – det kan finnas hos den avlidne, hos en jurist, eller i bankfack.
Tips: Skatteverket skickar normalt ett informationsbrev till dödsboet med uppgifter om bouppteckningsskyldigheten och tidsfrister.
Steg 2: Identifiera dödsbodelägarna
Dödsfallsintyget med släktutredning (beställs från Skatteverket) är utgångspunkten för att fastställa dödsbodelägarna, men ger inte alltid en komplett bild. Det visar i regel efterlevande (eller tidigare) make/maka och barn – och barnbarn om barn saknas. Finns det inga bröstarvingar räcker det inte: då kan en fullständig släktutredning (t.ex. via Riksarkivet) behövas för att fånga arvingar i andra och tredje arvsklassen (föräldrar, syskon, far- och morföräldrar samt deras barn). Var den avlidne tidigare gift bör du även hämta bouppteckningen efter den först avlidna maken/makan för att hitta eventuella efterarvingar. Tänk dessutom på att ett testamente kan göra en universell testamentstagare till dödsbodelägare och att en sambo som begär bodelning också är dödsbodelägare. Dödsbodelägare är:
- Efterlevande make/maka – om den avlidne var gift.
- Sambo – om sambon begär bodelning.
- Bröstarvingar – barn och barnbarn (om barnet är avlidet).
- Arvingar enligt arvsordningen – föräldrar, syskon, far-/morföräldrar om det inte finns barn.
- Universella testamentstagare – personer som enligt testamente ska få hela eller en kvotdel av arvet.
Förlita dig inte blint på intyget: Släktutredningen bygger på folkbokföringen och kan sakna arvingar. Det gäller särskilt barn som fötts utomlands innan föräldern flyttade till Sverige, men i undantagsfall även barn födda i Sverige. Behandla intyget som en utgångspunkt, inte en garanti – är du det minsta osäker på vilka arvingarna är, beställ en fullständig släktutredning och stäm av uppgifterna noga.
Steg 3: Samla uppgifter om tillgångar och skulder
Alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen ska redovisas:
Tillgångar att samla in
- Bankmedel – begär saldobesked från alla banker per dödsdagen.
- Fastigheter – marknadsvärde i första hand, men taxeringsvärde kan användas. Bostadsrätter – marknadsvärde.
- Fordon – marknadsvärde.
- Värdepapper – aktier, fonder, obligationer per dödsdagen.
- Försäkringar – livförsäkringar, pensionsförsäkringar.
- Lösöre – bohag, smycken, konst, samlingar m.m.
Skulder att samla in
- Bolån och andra lån.
- Kreditkortsskulder.
- Skatteskulder (kvarskatt, restskatt).
- Begravningskostnader (kan tas med som skuld).
- Eventuella borgensåtaganden.
Var noga: Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder redovisas, då bodelning kan behöva ske innan arvet fördelas.
Checklista: Listorna ovan är en sammanfattning. I vår checklista för bouppteckning går vi igenom vad som behöver samlas in – uppgifter, dokument och värden – punkt för punkt. Den går även att skriva ut så att du kan bocka av efter hand.
Steg 4: Utse förrättningsmän
Minst två förrättningsmän (gode män) ska utses. De ska vara oberoende och får inte vara dödsbodelägare. Förrättningsmännen intygar att bouppteckningen har gått till på rätt sätt.
Förrättningsmännen kan exempelvis vara:
- Vänner eller bekanta som är tillräckligt oberoende.
- Bankpersonal som erbjuder denna tjänst.
- En jurist eller advokat.
Behöver ni hjälp att hitta förrättningsmän eller har frågor kring processen? Vi på Bouppteckningsguiden hjälper er gärna. Kontakta oss så guidar vi er vidare.
Steg 5: Kalla till bouppteckningsförrättning
Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid. Kallelsefristen bör vara minst två veckor. Kallelsen ska innehålla tid, plats och syfte med förrättningen.
Samtliga dödsbodelägare behöver inte närvara – men alla måste vara kallade. Den som inte kan närvara kan skicka en skriftlig fullmakt till någon som deltar.
Steg 6: Genomför förrättningen
Vid bouppteckningsförrättningen:
- Bouppgivaren redogör för dödsboets tillgångar och skulder inför förrättningsmännen.
- Förrättningsmännen kontrollerar att uppgifterna verkar rimliga och att alla dödsbodelägare har blivit kallade.
- Eventuella frågor och oklarheter diskuteras och reds ut.
- Förrättningsmännen undertecknar bouppteckningen och intygar att allt gått rätt till.
Steg 7: Skicka in till Skatteverket
Efter förrättningen ska bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering. Den ska vara insänd inom en månad efter förrättningen.
Följande handlingar ska skickas med:
- Bouppteckningen i original.
- En bestyrkt kopia.
- Eventuellt testamente i kopia.
- Kallelsebevis (bevis på att alla dödsbodelägare har kallats).
Efter registrering: Skatteverket granskar bouppteckningen och registrerar den. Den registrerade bouppteckningen fungerar sedan som en legitimationshandling för dödsboet.
Gör det enklare med Bouppteckningsguiden
Bouppteckningsguiden hjälper dig genom varje steg digitalt. Vår tjänst guidar dig i att samla rätt information, genererar alla nödvändiga dokument och ser till att allt blir korrekt. Skapa ett konto och kom igång direkt.
Gör din bouppteckning digitalt
Bouppteckningsguiden hjälper dig steg för steg genom hela processen. Skapa konto och kom igång redan idag.