Testamente och arvsrätt

Testamentets roll i arvsrätten

Ett testamente är ett juridiskt dokument där en person bestämmer hur hens kvarlåtenskap ska fördelas efter döden. I Sverige har man stor frihet att testamentera, men det finns begränsningar – framförallt genom laglotten.

Formkrav för testamente

För att ett testamente ska vara giltigt enligt Ärvdabalken 10 kap. måste följande formkrav vara uppfyllda:

• Testamentet ska vara skriftligt.
• Det ska vara undertecknat av testatorn (den som upprättar testamentet).
• Två vittnen ska vara närvarande samtidigt och bevittna underskriften.
• Vittnena ska veta att det är ett testamente (men behöver inte känna till innehållet).
• Vittnena får inte vara testamentstagare eller nära anhöriga till testamentstagare.

Nödtestamente

Den som på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett testamente på det vanliga sättet får enligt Ärvdabalken 10 kap. 3 § upprätta ett nödtestamente. Det kan göras på två sätt:

• Muntligt inför två samtidigt närvarande vittnen (s.k. muntligt testamente).
• Egenhändigt skrivet och undertecknat av testatorn – då krävs inga vittnen (s.k. holografiskt testamente).

Laglott och testamentarisk kvot

Laglotten är den del av arvet som bröstarvingar (barn) alltid har rätt till och som inte kan testamenteras bort. Laglotten utgör hälften av arvslotten.

Den resterande hälften kallas ibland den fria kvoten eller den testamentariska kvoten. Denna del kan fritt testamenteras till vem som helst.

Exempel

En förälder med två barn har 2 000 000 kr i kvarlåtenskap:

• Varje barns arvslott: 1 000 000 kr.
• Varje barns laglott: 500 000 kr.
• Fri kvot: 1 000 000 kr (kan testamenteras fritt).

Jämkning av testamente

Om ett testamente inkräktar på en bröstarvinges laglott måste bröstarvingen aktivt jämka testamentet för att få ut sin laglott. Jämkning sker genom att bröstarvingen meddelar testamentstagaren (eller väcker talan i domstol) inom sex månader från att hen fick del av testamentet.

Universella testamentstagare vs legatarer

Det finns två typer av testamentstagare:

• Universella testamentstagare – får hela eller en andel av kvarlåtenskapen. De är dödsbodelägare och ska kallas till förrättningen.
• Legatarer – får ett specifikt föremål eller belopp (t.ex. "min syster ska få tavlan" eller "10 000 kr till Röda Korset"). De är inte dödsbodelägare men ska underrättas.

Testamente och den efterlevande maken/makan

Genom testamente kan makarna bestämma att den efterlevande ska ärva med full äganderätt istället för fri förfoganderätt. Skillnaden är att full äganderätt ger den efterlevande rätt att även testamentera bort egendomen.

Däremot kan ett testamente inte helt utesluta särkullbarns rätt till laglott. Basbeloppsregeln fungerar också oavsett testamente.

Testamente vid bouppteckning

Om det finns ett testamente ska det redovisas i bouppteckningen. Följande gäller:

• En kopia av testamentet bifogas bouppteckningen till Skatteverket.
• Alla dödsbodelägare ska ha fått del av testamentet (delgivning).
• Eventuell jämkning kan noteras.

När vinner testamentet laga kraft?

Ett testamente vinner laga kraft när det inte längre kan klandras. Processen ser ut så här:

1. Delgivning – Testamentet ska delges (visas för) alla legala arvingar. Varje arvinge ska få en bestyrkt kopia av testamentet.
2. Klanderfrist – Varje arvinge har sex månader från delgivningen på sig att klandra (bestrida) testamentet genom att väcka talan vid tingsrätten (ÄB 14 kap. 5 §).
3. Laga kraft – Om ingen arvinge klandrar testamentet inom sex månader, vinner det laga kraft. Testamentet gäller då fullt ut.

En arvinge kan också godkänna testamentet skriftligt, vilket innebär att hen avstår från sin rätt att klandra det. Om alla arvingar godkänner testamentet vinner det laga kraft omedelbart.

Förvaring av testamente

Det finns inget officiellt register för testamenten i Sverige. Vanliga förvaringsplatser:

• Bankfack.
• Hos en jurist eller advokatbyrå.
• I hemmet (i kassaskåp eller annan säker plats).
• Hos en anhörig.