Vem är dödsbodelägare?
En dödsbodelägare är en person som har rätt till del av den avlidnes kvarlåtenskap – antingen genom arvsrätt enligt lag eller genom testamente. Alla dödsbodelägare har rätt att delta i förvaltningen av dödsboet och ska kallas till bouppteckningsförrättningen.
Följande räknas som dödsbodelägare:
- Arvingar enligt den legala arvsordningen.
- Universella testamentstagare – personer som enligt testamente ärver hela eller en andel av kvarlåtenskapen.
- Efterlevande make/maka – genom giftorätt och arvsrätt.
- Den allmänna arvsfonden – om inga arvingar finns.
Observera: Legatarer (personer som enligt testamente ska få ett specifikt föremål eller belopp) är inte dödsbodelägare, men ska underrättas om testamentet.
Arvsklasserna – den legala arvsordningen
Svensk arvsrätt bygger på tre arvsklasser som avgör vem som ärver. Arvsklasserna tillämpas i ordning – arvingar i en högre klass utesluter arvingar i en lägre klass.
Första arvsklassen – Bröstarvingar
Den avlidnes barn (bröstarvingar) ärver i första hand. Om ett barn har avlidit innan arvlåtaren träder det barnets barn (barnbarn) in i dess ställe – detta kallas istadarätt.
- Alla barn ärver lika stora andelar.
- Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott – halva arvslotten.
- Laglotten kan inte testamenteras bort.
Andra arvsklassen – Föräldrar och syskon
Om den avlidne inte har några barn ärver föräldrarna, med hälften var. Om en förälder har avlidit ärver den förälderns barn – det vill säga den avlidnes syskon – den förälderns andel. Halvsyskon ärver bara sin gemensamma förälders andel.
Även här gäller istadarätt: om ett syskon har avlidit träder det syskonets barn (den avlidnes syskonbarn) in och delar på den andel som syskonet annars skulle ha fått.
Tredje arvsklassen – Far- och morföräldrar
Om det inte finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver far- och morföräldrar, med hälften på vardera sidan (fädernet och mödernet). Om en far- eller morförälder har avlidit ärver deras barn – det vill säga den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder och farbröder.
Istadarätt gäller även i tredje arvsklassen, men den är begränsad: den sträcker sig bara ett led nedåt, till den avlidnes föräldrars syskon. Det innebär att kusiner inte ärver enligt svensk lag.
Observera: Kusiner har ingen legal arvsrätt i Sverige. Om det inte finns något testamente och inga arvingar i de tre arvsklasserna tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Efterlevande makes/makas arvsrätt
Om den avlidne var gift och bara har gemensamma barn med den efterlevande maken/makan, ärver den efterlevande hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sitt arv (efterarv) först när den efterlevande maken/makan också avlider.
Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande fritt kan använda egendomen men inte testamentera bort den.
Basbeloppsregeln
Den efterlevande maken/makan har genom basbeloppsregeln alltid rätt att behålla egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp (år 2026: 4 × 59 200 = 236 800 kr). Denna rätt gäller även före särkullbarns arvsrätt.
Sambo
En sambo har ingen arvsrätt enligt lag. Sambon ska alltid kallas till bouppteckningsförrättningen, men är dödsbodelägare enbart om hen ärver genom testamente eller begär bodelning enligt sambolagen av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk.
Om sambon inte begär bodelning och inte heller ärver via testamente utgår hen som dödsbodelägare. Begäran om bodelning ska framställas senast vid bouppteckningsförrättningen.
Allmänna arvsfonden
Om det inte finns några arvingar enligt lag och inget testamente, tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet och delar ut medel till samhällsnyttiga ändamål.
Gör din bouppteckning digitalt
Bouppteckningsguiden hjälper dig steg för steg genom hela processen. Skapa konto och kom igång redan idag.