- En bouppteckning är en juridisk förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet.
- Den är ett lagkrav enligt Ärvdabalken 20 kap. och ska som huvudregel upprättas efter varje dödsfall.
- Den utgör grunden för arvskiftet och fungerar som legitimationshandling efter registrering hos Skatteverket.
- I undantagsfall kan kommunens dödsboanmälan ersätta bouppteckningen.
Definition: Vad innebär en bouppteckning?
Enkelt uttryckt är en bouppteckning en ekonomisk ögonblicksbild av ett dödsbo – en sammanställning av allt den avlidne ägde och var skyldig på dödsdagen.
Mer formellt är en bouppteckning en skriftlig sammanställning av en avliden persons samtliga tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Den är ett juridiskt dokument som enligt Ärvdabalken (ÄB) 20 kap. måste upprättas efter varje dödsfall i Sverige.
Bouppteckningen ger en samlad ekonomisk bild av dödsboet och utgör grunden för arvskiftet – det vill säga fördelningen av arvet bland dödsbodelägarna.
Bouppteckningen utgör grunden för arvskiftet och fungerar, efter registrering, som dödsboets legitimationshandling.
Viktigt att veta: En bouppteckning ska som huvudregel upprättas efter varje dödsfall i Sverige. I undantagsfall – om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna och det inte finns fast egendom eller tomträtt – kan kommunens socialnämnd istället göra en dödsboanmälan (ÄB 20 kap. 8a §). I alla andra fall är bouppteckningen ett lagkrav.
Varför behövs en bouppteckning?
Bouppteckningen fyller flera viktiga funktioner:
- Juridisk dokumentation – Den utgör ett officiellt bevis på dödsboets ekonomiska ställning och registreras hos Skatteverket.
- Legitimationshandling – Efter registrering fungerar bouppteckningen som en legitimationshandling för dödsboet, exempelvis för att avsluta bankkonton.
- Grund för arvskifte – Den visar vad som ska fördelas mellan arvingarna och är nödvändig för att genomföra ett arvskifte.
- Skydd för delägare – Alla dödsbodelägare kan se vilka tillgångar och skulder som finns och har rätt att kontrollera att allt redovisas korrekt.
Vad ska en bouppteckning innehålla?
Enligt Ärvdabalken ska bouppteckningen innehålla:
- Uppgifter om den avlidne – Namn, personnummer, dödsdag, hemvist och civilstånd.
- Dödsbodelägare – Alla som har rätt till arv, däribland efterlevande make/maka, barn, och andra arvingar enligt lag eller testamente.
- Tillgångar – Alla tillgångar som den avlidne ägde vid dödstillfället, inklusive fastigheter, bankmedel, värdepapper, fordon och lösöre.
- Skulder – Alla skulder som den avlidne hade, inklusive bolån, krediter, skatteskulder och begravningskostnader.
- Eventuellt testamente – Om det finns ett testamente ska detta redovisas.
- Försäkringar – Livförsäkringar och andra försäkringar med förmånstagare.
Obs: Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder redovisas i bouppteckningen, eftersom en bodelning kan behöva göras innan arvet fördelas.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Den som bäst känner till dödsboets ekonomi – ofta den efterlevande maken/makan eller ett vuxet barn – kallas bouppgivare. Det är bouppgivaren som har ansvaret att se till att en bouppteckning upprättas.
Dessutom ska minst två förrättningsmän (ibland kallade gode män) utses. Förrättningsmännen intygar att bouppteckningen är korrekt genomförd. De behöver inte vara jurister, men de får inte vara dödsbodelägare.
När och var ska bouppteckningen göras?
Det avgörande är var den avlidne hade sin hemvist – alltså var personen bodde stadigvarande. Det spelar ingen roll i vilket land dödsfallet råkade inträffa, och inte heller vilket medborgarskap personen hade.
- Bodde i Sverige: En bouppteckning ska göras och lämnas till Skatteverket – oavsett om den avlidne var svensk eller utländsk medborgare. Det gäller även om personen avled utomlands, till exempel under en resa.
- Bodde utomlands: Som huvudregel görs ingen svensk bouppteckning. Då är det landet där personen bodde som tar hand om dödsboet enligt sina egna regler. Fanns det tillgångar kvar i Sverige kan en bouppteckning ändå behöva göras över just dem.
Tumregel: Bodde den avlidne i Sverige görs bouppteckningen här. En svensk medborgare som har bott utomlands kan dessutom i ett testamente ha bestämt att svensk lag ska gälla för arvet.
Särskilda regler i Norden
Mellan de nordiska länderna – Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – gäller en egen nordisk överenskommelse. Var den avlidne medborgare i ett nordiskt land men bodde i ett annat, är det i regel lagen i landet där personen bodde som styr boutredning, bodelning och arvskifte. Danmark, Norge och Island tillämpar den nordiska arvskonventionen i stället för EU:s arvsförordning.
Dödsbon med koppling till flera länder kan snabbt bli klurigare. Är du osäker på vilket lands regler som gäller är det klokt att höra med Skatteverket eller en jurist.
Dödsboanmälan – ett alternativ i vissa fall
Om den avlidne saknade tillgångar som räcker till annat än begravningskostnader, kan kommunens socialnämnd göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. En dödsboanmälan är ett förenklat förfarande som ersätter bouppteckningen.
Viktigt: En dödsboanmälan kan bara göras om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader. Om det finns fastighet eller bostadsrätt ska alltid en bouppteckning göras.
Nästa steg
Nu när du förstår vad en bouppteckning är kan du läsa vidare om hur man gör en bouppteckning steg för steg, eller kolla vilka tidsfrister som gäller.
Gör din bouppteckning digitalt
Bouppteckningsguiden hjälper dig steg för steg genom hela processen. Skapa konto och kom igång redan idag.